Uppdrag, inriktningar och mål

Helsingborg har likt andra städer komplexa samhällsutmaningar som utmanar den offentliga verksamheten. Därför behöver staden accelerera sin innovationskraft och fortsatt våga arbeta nytänkande och med innovationer som på sikt leder till högre effektivitet och kvalitet i verksamheten.

Helsingborg ska vara en innovativ och framåtlutad stad, inte bara när vi utmanar vår egen kärnverksamhet utan även när vi skapar förutsättningar för invånare, organisationer och företag att utvecklas, samskapa och verka här. Vi ska uppmuntra till innovation och nytänkande för att tillsammans skapa en smart, hållbar och omtänksam stad. Helsingborg ska vara den självklara partnern gentemot andra städer, akademin och näringslivet när det gäller att ta fram nya välfärdslösningar. Målsättningen är att hela staden ska agera möjliggörare och möta samhällets, stadens och välfärdens utmaningar genom nya smarta och mer effektiva lösningar. Det bidrar till ett Helsingborg som kan möta samhällsutmaningarna och samtidigt upprätthålla högkvalitativ välfärd och service som stärker livskvaliteten för stadens medborgare.

Otryggheten är en av vår tids största samhällsutmaningar som hotar såväl livskvaliteten som samhällsgemenskapen i vår stad. Ingen helsingborgare ska behöva anpassa sitt liv eller sin vardag på grund av otrygghet. Alla delar av stadens verksamheter ska arbeta med att stärka såväl den upplevda som faktiska tryggheten, samt arbeta såväl operativt som förebyggande mot brott och ordningsstörningar, både i det offentliga rummet men också i vardagens övriga rum.

För att bekämpa brottsligheten och otryggheten behövs tidiga och förebyggande insatser. Det handlar bland annat om en trygg uppväxtmiljö där familjer som är i behov av stöd stöttas i sitt familjeansvar och där fler unga klarar skolan, har en meningsfull fritid och kommer ut på arbetsmarknaden. Helsingborg stads olika verksamheter kan tillsammans med näringsliv, föreningsliv och civilsamhälle både gemensamt förebygga men också erbjuda en väg ut från kriminaliteten för den som eftersöker det. En viktig nyckel i att motverka kriminalitet, utanförskap och parallellsamhällen är genom utbildning och en tydlig arbetslinje, där alla som kan ska jobba.

Staden kan också förändra platser och utbud för att bidra till möten mellan människor som ökar delaktigheten och tryggheten. När vi arbetar med att stärka tryggheten behöver staden samla samhällets alla krafter för att gemensamt samverka för att skapa en mer integrerad och tryggare stad. Det handlar dels om att samverka mellan förvaltningarna men också tillsammans med myndigheter för att motverka brottslighet, den svarta ekonomin och parallellsamhället. I det arbetet är det viktigt med en nära samverkan med näringslivet och föreningslivet. Tillsammans kan vi vända utvecklingen och skapa ett tryggare och säkrare Helsingborg.

Alltför många helsingborgare står fortfarande utanför arbetsmarknaden och försörjer inte sig själva genom arbete. Om vi lyckas med att skapa förutsättningar för människor att komma i arbete och etablera sig i samhället får det positiva effekter för de människor som annars hamnar i utanförskap men också för arbetsgivarnas kompetensförsörjning och för en mer konkurrenskraftig stad.

För att stärka arbetslinjen i Helsingborg behövs ett starkt och blomstrande näringsliv och relevanta utbildningsmöjligheter. Det är i de lokala företagen som jobben skapas. Det är därför viktigt att Helsingborgs stad ständigt arbetar för att förbättra stadens service och trygghet samt arbetar för att korta handläggningstider och minska regelkrångel för att skapa ett bättre företagsklimat. Helsingborgs stad ska genomsyras av entreprenörskap, innovation och framtidstro.

En av nycklarna till en framgångsrik integration är att människor kommer i arbete, lär sig svenska och kommer in i stadens samhällsgemenskap. Därför måste vi skapa snabbare vägar till arbete, ställa tydliga krav på självförsörjning och att kunna det svenska språket, i Helsingborg ska alltid arbete och ansträngning löna sig.

Stadens barn och unga ska ha goda möjligheter att skapa sig en bra framtid, det handlar om att säkra språkfärdigheter och skolresultat. Det riskerar annars att leda till ett växande utanförskap där arbetslöshet går i arv.

En viktig del i att få fler helsingborgare att bli självförsörjande är att höja utbildningsnivån bland befolkningen för att lättare kunna matcha de arbetssökande med lediga tjänster. Det är också viktigt att vi stöttar befintliga företagare, nyföretagare och föreningsliv samtidigt som vi ska verka för att allt fler företag väljer att etablera sig i Helsingborg.

Under många år har Helsingborg växt i en förhållandevis snabb takt. Nu är det viktigt att säkerställa att tillväxten inte begränsar livskvaliteten för dagens och framtidens helsingborgare. Staden ska ha en tillväxt som är hållbar, såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt. Antalet arbetstillfällen behöver växa i takt med antalet invånare och samhällsservicen byggas ut. Vi behöver samtidigt arbeta med insatser för att alla delar av Helsingborg ska utvecklas, stadskärna som landsbygd. Invånarna ska finna bra boenden, även villor och radhus, oavsett i vilket skede i livet de befinner sig och staden behöver tillgodose fler helsingborgares önskan om att äga sitt boende. Helsingborg ska bli en än mer attraktiv stad för barnfamiljer att bo, leva och verka i.

Tillsammans ska stadens verksamheter, civilsamhället och invånarna bidra till att alla som bor och verkar i Helsingborg kan uppleva gemenskap och tillhörighet och vara delaktiga i samhället och dess utveckling. I vår stad ska samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter vara lika för alla. Demokratin ska vara närvarande, levande och stark. Tillsammans gör vi Helsingborg till en av de bästa städerna att leva och verka i.

Klimatförändringarna är på allvar och städer står för en stor del av de globala koldioxidutsläppen. Helsingborg behöver därför växla upp takten för att bli en klimatneutral stad redan år 2030. Staden behöver fortsätta sitt innovativa arbete med att dels investera i ny klimatsmart teknik, men också samverka med näringslivet, akademin och medborgarna i att möta klimatutmaningarna. För att nå målet måste det vara lätt att göra rätt, för mer miljö- och klimatsmarta val i vardagen. På så sätt skapar vi en stad med hög livskvalitet för helsingborgarna och ställer oss i första ledet som inspiratör och föredöme för andra städer.

Arbetsmarknadsnämndens uppdrag är att vara möjliggörare för vuxna att komma i arbete och att bidra till arbetsgivares kompetensförsörjning.

Barn- och utbildningsnämndens uppdrag är att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barn och ungas uppväxt, vidare studier, arbete och ett hållbart liv.

 

Fastighetsnämndens uppdrag är att tillhandahålla, förvalta och utveckla lokaler och bostäder för stadens verksamheter.

 

Idrotts- och fritidsnämndens uppdrag är att möjliggöra fritidsaktiviteter som främjar ett fysiskt aktivt liv och en socialt hållbar livsstil.

 

Kommunstyrelsens uppdrag är att utifrån ett helhetsansvar leda och samordna stadens verksamheter, utveckling och ekonomi.

Kulturnämndens uppdrag är att utveckla och främja kulturupplevelser, kunskap och bildning som bidrar till nya insikter, reflektion och god livskvalitet.

 

Miljönämndens uppdrag är att möjliggöra god hälsa och en miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling i Helsingborg.

 

Socialnämndens uppdrag är att möjliggöra för invånare som behöver socialt stöd att bli självständiga i livet så att de kan ta en aktiv del i samhället.

 

Stadsbyggnadsnämndens uppdrag är att planera, bygga och förvalta Helsingborg för en hållbar stadsutveckling

Vård- och omsorgsnämndens uppdrag är att arbeta för att äldre och personer med funktionsnedsättning kan leva ett värdigt liv och känna välbefinnande.

 

Överförmyndarnämndens uppdrag är att hjälpa invånare i behov av god man eller förvaltare.

 

Valnämndens uppdrag är att genomföra val i Helsingborg enligt bestämmelser i regeringsformen, vallagen och annan relevant lagstiftning.

 

Helsingborg Arena och Scens uppdrag är att erbjuda stadens invånare, besökare och näringsliv möjligheter till att ta del av kultur, scenkonst, evenemang och idrott. Bolaget ska marknadsföra Helsingborg och bidra till att utveckla Helsingborg som destination.

Bolaget ska tillsammans med staden och andra aktörer göra Helsingborg till en av de bästa städerna att leva och verka i.

Helsingborgs Hamns uppdrag är att vara ett konkurrenskraftigt nav för sjöfarts-, järnvägs- och lastbilstrafik i regionen som med hänsyn till säkerhet och miljö levererar kundnytta.

Bolaget ska tillsammans med staden och andra aktörer göra Helsingborg till en av de bästa städerna att leva och verka i.

 

Helsingborgshems uppdrag är att bidra till en fungerande bostadsmarknad inom kommunen och utveckla attraktiva bostäder och stadsdelar. Bolaget ska tillsammans med staden och andra aktörer göra Helsingborg till en av de bästa städerna att leva och verka i.

 

Öresundskrafts uppdrag är att främja och säkerställa energiförsörjningen och den elektroniska kommunikationen inom kommunen på ett sätt som gynnar en långsiktigt hållbar utveckling. Detta kan genomföras genom dotterbolag till Öresundskraft. Öresundskraft ansvarar i förhållande till staden för verksamheten i dotterbolagen och för styrningen av dem.

Bolaget ska tillsammans med staden och andra aktörer göra Helsingborg till en av de bästa städerna att leva och verka i.

 

Arbetsgivare ska kunna rekrytera relevant kompetens i Helsingborg. Tillsammans med arbetsgivarna skapar vi förutsättningar för att effektivt möta kompetensförsörjningsbehoven med en bredd av aktiviteter och utbildningar för en hållbar tillväxt. 

Fler invånare med ekonomiskt bistånd ska bli självförsörjande så snabbt som möjligt. Vi möter invånarna på olika sätt, med tydliga förväntningar och ett tydligt arbetsfokus, även i stadsdelarna för att på så sätt bidra till ett mer integrerat och tryggt Helsingborg med livskvalitet för alla. 

Kunskap och lärande är fokus för stadens förskolor och skolor. Alla barn och elever ska ges förutsättningar att utvecklas och nå så långt som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Kunskaper i språk, matematik samt digital kompetens ska stärkas.

Barn och elever ska känna sig trygga och få stöd i sin personliga utveckling. De ska få möjlighet att utveckla sin lust att lära och hitta sin inre drivkraft, motivation och entreprenöriella förmåga att omsätta idéer till handling. Barn och unga ska rustas för en framtid i förändring med en snabb teknologisk utveckling, där hållbarhet, respekt för demokrati och människors lika värde förblir centrala begrepp.

Sveriges smartaste fastighetsutvecklare med fokus på effektiva verksamhetslokaler.

 

Barn och unga är vår prioriterade målgrupp. I dialog med invånare och föreningsliv erbjuder vi verksamhet och anläggningar som bidrar till en stimulerande fritid och god folkhälsa. Vår verksamhet ska vara tillgänglig och inkludera invånare i hela staden. Vi ska spela en aktiv roll i stadens arbete för ökad trygghet och minskat utanförskap. 

Helsingborg ska ha det bästa klimatet för företagsamma människor. Hållbar tillväxt är nyckeln till en starkare stad och vi ska utveckla strategiska partnerskap, involvering och en positionering som stödjer nyetableringar i staden och tillväxt i etablerade verksamheter. Helsingborg ska vara en attraktiv plats för kunskapsintensiva företag med ett utvecklat samarbete med näringslivet och Lunds universitet, Campus Helsingborg. Helsingborg ska upplevas tryggt och vara säkert med en stärkt civil beredskap.

I samverkan med andra aktörer utvecklas kulturens roll och tillgänglighet i hela Helsingborg, i staden såväl som på landsbygden. Vi bedriver verksamhet som möter behoven av kultur, kunskap och bildning hos besökare, deltagare, utövare och initiativtagare. Detta med särskilt fokus på barn och unga. 

För att nå målet om ett klimatneutralt Helsingborg ökar miljönämnden involveringen av invånare och näringsliv i omställningen. Nämnden ska utveckla miljöövervakningen av vatten för att visa på behov av åtgärder som krävs för att uppnå miljökvalitetsnormerna. I det brottsförebyggande arbetet har vi fokus på avfall inom tillsynen för att bidra till minskad brottslighet och sund konkurrens.

Vi arbetar för en trygg och inkluderande stad där vi tillsammans verkar för att barn och ungdomar ges bättre förutsättningar att lyckas i skolan genom tidigt, tillgängligt och effektivt stöd till dem och deras familjer. Vi arbetar förebyggande och erbjuder insatser med hög kvalitet utifrån invånarnas behov. Vi skapar hållbara sammanhang i bred samverkan med civilsamhället och andra aktörer. Stödet utvecklas genom invånarnas delaktighet och medskapande. 

Staden ska upplevas ren och kännas trygg för alla oavsett tid på dygnet. När staden växer med bostäder och verksamhetsytor ska den göra det med variation och stor hänsyn till livskvaliteten för dagens helsingborgare. 

I Helsingborg ska människor i alla åldrar kunna leva ett självständigt och aktivt liv med god livskvalitet. Nöjdheten med vården och omsorgen ska var högre än genomsnittet i landet. Invånarna ska känna sig trygga med den vård och omsorg staden tillhandahåller och erbjudas digital service och välfärdsteknik i framkant. De förebyggande och rehabiliterande insatserna ska öka. 

Förenkla verksamhetsprocesser med fokus på digitalisering och effektivitet.

 

Helsingborg Arena och Scen ska ha fokus på hög beläggning och nyttjande av arenorna. Bolaget ska nå en så stor publik som möjligt och ha ett inkluderande förhållningssätt som bidrar till att människor möts och att fler invånare känner samhörighet och delaktighet i samhället. En fortsatt hög tillgång till kultur och upplevelser som appellerar till barn och unga ska vara i fokus i bolagets verksamheter. Bolaget ska bidra till att öka tryggheten och säkerheten i Helsingborg.

Helsingborgs Hamn ska vara Nordens modernaste hamn. Bolaget ska vara en effektiv och lönsam hamn med nöjda kunder. Fokus ska vara på att fortsätta investera i innovativ teknik som ökar kapaciteten och förbättrar hållbarheten. Bolaget ska tillsammans med staden utreda flytt av containerhamn enligt kommunfullmäktiges inriktningsprinciper och avsiktsförklaring[1].

_{[1] Inriktningsprinciper och avsiktsförklaringar avseende hamnflytt och stadsutveckling är beslutade i kommunfullmäktige 26 januari 2021 (diarienummer 00636/2020).}

Helsingborgshem ska bidra till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar utveckling i Helsingborg. Särskilt fokus ligger på att i samverkan med staden och andra aktörer öka tryggheten i stadsdelarna och stärka invånarnas tillit till lokalsamhället. Bolaget ska också bidra i stadens ambition att skapa fler attraktiva boenden för barnfamiljer. Med långsiktigt hållbar drift och hållbart byggande bidrar Helsingborgshem aktivt i stadens förflyttning mot ett klimatneutralt Helsingborg.

 

Öresundskraft ska driva omställningen mot en hållbar energianvändning. Bolaget ska möjliggöra för kunderna att nyttja nya energilösningar med minskad klimatpåverkan. Bolaget ska utreda frågan om en CCS-anläggning^[1] och ta fram ett underlag för ett investeringsbeslut.

Öresundskraft ska bidra till ett robust samhälle där bolaget ska säkra hög stabilitet och säkerhet i de samhällsviktiga energisystemen och ha hög förmåga att förebygga, motstå, hantera och återhämta sig från störningar.

_{[1] Carbon Capture and Storage (CCS) fångar in och lagrar koldioxid.}

 

Andel av befolkning, 18-64 år, som under 2026 erhållit ekonomiskt bistånd ska högst vara 3,8 procent

Antalet Helsingborgare som behöver ekonomiskt bistånd för sin försörjning har minskat de senaste åren men är fortsatt högt. Fler invånare ska bli självförsörjande så att andelen av befolkningen som är i behov av ekonomiskt bistånd minskar.

1 200 invånare ska fullfölja yrkesutbildningsinsatser 2026

För att minska glappet mellan efterfrågad kompetens hos arbetsgivare och tillgänglig kompetens är yrkesutbildningsinsatser ett viktigt verktyg. Detta kan handla om reguljär utbildning men även kombinationer av yrkesutbildningsinsatser och praktisk erfarenhet. Målet syftar till ett ökat fokus på kompetensförsörjning.

Minst 20 procent av invånare som någon gång under året uppbär ekonomiskt bistånd blir självförsörjande genom arbete eller utbildning

Antalet Helsingborgare med ekonomiskt bistånd som börjar studera eller arbeta ska öka. Målet har ett helhetsperspektiv mot etablering på arbetsmarknaden med ett tydligt fokus på en hållbar väg till självförsörjning.

 

 

Andelen elever som når behörighet till gymnasieskolan ska öka under mandatperioden. Målet 2026 är att öka med minst 0,5 procentenheter

Alla elever i grundskolan ska ha möjlighet att nå målen och gå vidare till fortsatta studier på nationellt program på gymnasieskolan. En allt för stor elevgrupp lämnar årligen grundskolan utan att nå denna behörighet. Fokus på undervisningens kvalitet, elevers närvaro, tidiga insatser samt uppföljning av elevers resultat och utveckling krävs för att öka elevernas möjligheter att lyckas. Elever ska ges förutsättningar att utveckla sin lust att lära, att hitta sin inre motivation och drivkraft. Ett medvetet och kontinuerligt arbete utifrån skolans kompensatoriska uppdrag är en förutsättning för att lyckas. Målvärdet för 2026 är jämfört med vårterminen 2025. Målvärde för efterföljande år beslutas årligen utifrån uppnådda resultat.

Andelen elever som klarar gymnasieskolan på tre år ska öka under mandatperioden. Målet 2026 är att öka med minst 0,5 procentenheter

Andelen elever på nationella program som genomför sin gymnasieutbildning på tre år har förbättrats de senaste åren. Fortfarande lämnar dock en allt för stor grupp elever gymnasieskolan utan examen. Att inte klara gymnasieskolan under ordinarie studietid kan leda till negativa konsekvenser, såväl ur ett elev- som samhällsperspektiv. Ett fortsatt fokus på undervisningens kvalitet, elevers närvaro, tidiga insatser samt uppföljning av elevers resultat och utveckling krävs för att förstärka den påbörjade positiva utvecklingen mot att allt fler elever når examen. Målvärdet för 2026 är jämfört med vårterminen 2025. Målvärde för efterföljande år beslutas årligen utifrån uppnådda resultat.

Elevers närvaro i skolan ska öka under mandatperioden. Målet 2026 är att andelen elever med hög frånvaro, dvs mer än 15 procent, ska minska med minst två procentenheter i såväl grundskolan som gymnasieskolan

Elevers närvaro i skolan är avgörande för att nå goda kunskapsresultat och hög måluppfyllelse. Frånvaron för elever i såväl grund- som gymnasieskola är ett problem i stadens skolor. Andelen elever med hög frånvaro, dvs mer än 15 procent, är alltför stor.  Att öka elevers närvaro är därför ett prioriterat mål för stadens skolor. Målvärdet för 2026 är satt utifrån tillgänglig statistik för läsåret 2024/25 i mars 2025. Målvärde för efterföljande år beslutas årligen utifrån uppnådda resultat.

2026 ska andelen elever i årskurs 9 som når behörighet till gymnasieskolan uppgå till minst 70 procent i stadens samtliga skolor och andelen elever som klarar gymnasieskolan på tre år ska uppgå till minst 70 procent samt att andelen grundskoleelever med hög frånvaro ska vara högst 10 procent och andelen gymnasieelever med hög frånvaro ska vara högst 30 procent. Samtliga skolor inom respektive skolform ska visa ett förbättrat resultat avseende ovan nämnda mål till 2026

Att en högre andel elever blir behöriga till gymnasieskolan och att en högre andel elever klarar gymnasieskolan på tre år är tillsammans med en högre elevnärvaro i skolan prioriterade förflyttningar för stadens skolor under mandatperioden. Dessa förflyttningar är viktiga både för eleverna och för samhället.

Detta sammanfattande mål för 2026 sattes av fullmäktige i inledningen av mandatperioden för att visa de långsiktiga målsättningarna för skolans utveckling. Förutsättningarna för arbetet med frånvaro har under denna period förändrats kraftigt på grund av pandemin. Nya beteendemönster har utvecklats bland både elever och vårdnadshavare och frånvaron ligger på högre nivåer än tidigare. Ett omfattande utvecklings-arbete för ökad närvaro har gjorts och resultaten har förbättrats under 2024. Nämnden är medveten om att det är stor utmaning för skolorna att nå de högt ställda målen för 2026. Trots detta vill nämnden hålla fast vid målsättningen för att betona vikten av att fortsätta det ambitiösa arbete som påbörjats.

Fastighetsförvaltningens normalårskorrigerade energianvändning ska 2026 vara högst 119,7 kWh/kvm/år

Staden har beslutat om en ambitiös klimat- och energiplan som bland annat beskriver att stadens klimatpåverkan måste reduceras framöver. Fastighetsförvaltningens riktlinjer för energianvändning syftar till att bidra till att stadens mål inom klimat och energiområdet uppnås.

Med anledning av fastighetsförvaltningens fastställda riktlinjer har fastighetsnämnden tidigare beslutat att förvaltningens normalårskorrigerade energianvändning ska minska med 1,5 kWh/kvm årligen, vilket är en ambitiös målsättning. Nämnden anser att det är klokt att fortsätta med samma årliga sänkning, för 2026 innebär detta en energianvändning på högst 119,7 kWh/kvm.

Att klimatpåverkan i nybyggnadsprojekt som det lämnas in bygglovsansökan för under 2026 ska i genomsnitt vara max 300 kg CO2e/kvm BTA för utbildningslokaler, 261 kg CO2e/kvm BTA för förskola, 304 kg CO2e/kvm BTA för specialbostäder, 363kg CO2e/kvm BTA för övriga byggnader. Enligt beräkningsmodell från Boverket för respektive fastighetstyp

Bygg- och anläggningsbranschen svarar för en femtedel av utsläppen i Sverige. De uppsatta målen syftar till att minska utsläppen både inom Helsingborg och de utsläpp som är kopplade till användning av material, där tillverkning och utsläpp sker utanför kommunens gränser. Byggbranschen omfattar byggnader såsom bostäder, samhällsfastigheter, företagsbyggnader och industrier.

Den övervägande delen av växthusgasutsläppen uppstår från tillverkning av material och dess transporter, med upp till över 90 procent inom byggnation och cirka 70 procent inom anläggning. Det är särskilt betong, stål, isolering, gips och asfalt som har stor klimatpåverkan. Dessa utsläpp sker främst där de tillverkas, vilket oftast är utanför kommunens gränser. Resten av växthusgasutsläppen kommer från arbetsmaskiner och transporter som används under bygg- och anläggningsprocessen. Dessa utsläpp sker inom kommungränsen.

I förslaget till Helsingborgs nya klimat- och energiplan 2025–2030 är målet att halvera klimatpåverkan från både bygg- och anläggningsverksamhet fram till 2030 jämfört med Boverkets föreslagna gränsvärden för 2025, Rapport 2023:20, Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan. Målet är i linje med branschens målsättningar som har fastställts inom ramen för initiativet Fossilfritt Sverige. Fastighetsnämnden har tidigare haft som mål att successivt minska påverkan fram till 2040, men med anledning av förslaget till ny klimat- och energiplan ökar vi nu takten och arbetar mot 2030. Målvärdena för 2026 baseras på beräkningsmodell ifrån Boverket för respektive byggnadstyp. Dvs. inklusive byggdel 7 och 8 för utbildningslokaler, förskolor, specialbostäder och exklusive byggdel 7 och 8 för övriga byggnader.

Andelen hushåll i målgrupperna anvisade nyanlända och tidigare remitterade hyresgäster utan uppföljning med hyresgaranti, som efter två år fått ett eget förstahandskontrakt utan staden som garant ska 2026 uppgå till 90 procent

I en trygg och integrerad stad finns en småskalig blandning av bostäder i stadens olika stadsdelar. Det ska finnas ett hem för alla med god tillgänglighet, variation i pris, storlek, läge och upplåtelseform. Staden arbetar utifrån ett socialt hållbarhetsperspektiv för att skapa trygga boendeförhållanden för alla invånare.

Inom ramen för stadens bostadsförsörjningsansvar ingår individuellt inriktade stödinsatser för invånare med särskilda behov. Dessa kan vara av ekonomisk eller social karaktär, tillfälliga boendelösningar eller en kombination av dessa.

Fastighetsnämnden konstaterar att målgrupperna anvisade nyanlända och tidigare remitterade hyresgäster utan uppföljning bör korta boendeperioden i stadens tillfälliga boendelösningar. Genom ett ökat fokus på skiftet från tillfällig till permanent bostad kommer fler hyresgarantier tecknas och avslutas vilket är i linje med stadens bostadssociala arbete. Målet med detta arbete är att, utifrån tillämplig lagstiftning, underlätta för individer med särskilda svårigheter att erhålla och behålla en bostad på den reguljära bostadsmarknaden i syfte att skapa en socialt hållbar stad.

Fritid Helsingborg ska under 2026 genomföra minst tre aktiviteter för att stärka föreningslivet och därigenom öka stadens attraktivitet och sysselsättning

Nämnden vill stärka stadens attraktivitet och öka sysselsättning genom satsningar där idrotten och föreningslivet är drivkrafter. I samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen erbjuder vi personer möjlighet att få arbetslivserfarenhet och prova på arbetslivet via praktikplatser i våra verksamheter. Genom en årlig idrottsgala lyfter vi fram lokala förebilder för att öka idrottens attraktionskraft och inspirera fler till engagemang. Tillsammans med skolan arbetar vi för att höja måluppfyllelsen genom ökad fysisk aktivitet, vilket stärker både hälsa och studieresultat.

Fritid Helsingborg ska tillsammans med föreningslivet och skolan verka för att öka folkhälsan i hela staden genom att skapa ett rikt och kvalitativt utbud av fritidsaktiviteter. Med hjälp av såväl fritidskortet som lokala insatser ska andelen deltagare i aktivitet öka med 5 procent

Helsingborg ska vara en stad med hög livskvalitet för alla invånare. Idrotts- och fritidsnämndens uppdrag är att möjliggöra fritidsaktiviteter som främjar ett fysiskt aktivt liv och en socialt hållbar livsstil. Genom att öka andelen barn och unga som deltar i fritidsaktiviteter kan vi bidra till bättre hälsa, stärkt självkänsla och ökad gemenskap. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för livsstilsrelaterade sjukdomar, medan kulturella och sociala aktiviteter främjar kreativitet och social samhörighet. Genom att sänka trösklarna för deltagande, erbjuda ett brett utbud av aktiviteter i samarbete med föreningsliv, skolor och andra aktörer skapar vi förutsättningar för fler barn och unga att engagera sig i meningsfulla fritidsaktiviteter. Fritidskortet, som införs hösten 2025, kommer ge fler barn och ungdomar i åldern 8–16 år ekonomisk möjlighet att delta i organiserade fritidsverksamheter.

Tryggheten i Helsingborg enligt stadens index för trygghet och säkerhet ska 2026 uppgå till minst 62

Helsingborg ska vara en säker plats där människor kan känna sig trygga. Olika mätningar visar att tryggheten i Helsingborg är lägre än i jämförbara städer. Vi kan också se skillnader mellan stadsdelar. Stadens index för trygghet och säkerhet mäter förändringen mellan åren baserat på tio nyckeltal som är relevanta för stadens systematiska brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbete. Nyckeltalen utgår från hur invånare och företag upplever säkerheten och tryggheten kopplat till brott och ordningsstörningar. Resultatet i stadens index har succesivt förbättrats sedan 2020, då index låg på 56, och ligger nu runt 61.

Företagens bedömning av stadens myndighetsutövning och service ska 2026 uppgå till ett nöjd-kund-index på minst 76 i SKR:s företagsklimatmätning Insikt

Ett bra företagsklimat är en förutsättning för hållbar tillväxt och Helsingborgs långsiktiga konkurrenskraft. Det bidrar till att företag kan bli framgångsrika och skapa fler jobb. Arbetet för ett bättre företagsklimat är en viktig pusselbit om staden ska ha växande och konkurrenskraftiga företag framåt. Nöjd-kund-index i service-mätningen Insikt visar vad företagare som varit i kontakt med stadens myndigheter anser om stadens tjänster till företagare, vilket är en viktig komponent i ett gott företagsklimat. Helsingborgs resultat har de senaste fem åren varierat mellan 71 och 74. Det genomsnittliga resultatet i kommungruppen Större stad har legat på 75 med en variation mellan kommunerna från 68 till 80. Ett bättre resultat bidrar positivt till bilden av platsen Helsingborg och stärker attraktiviteten för investeringar, etableringar och expansioner över tid både för nuvarande och potentiella företag.

Staden ska möjliggöra utveckling av befintliga näringslivsområden samt ta fram ny säljbar mark för näringslivet för att skapa företagstillväxt och fler arbetstillfällen i Helsingborg

Helsingborg ska ha en stark tillväxt och staden ska skapa förutsättningar och möjliggöra för näringslivet i Helsingborg att kunna utvecklas, nyetablera och expandera. Nyetableringar och utveckling av befintliga företag genererar fler jobb och fler människor i arbete. För att möta näringslivets och stadens behov behöver staden säkerställa att det över tid finns tillräckligt med mark för näringslivet för att möjliggöra för företag som vill utvecklas eller etablera sig i staden. I detta ligger både fokus på ny mark för näringslivsetableringar och att utveckla befintliga näringslivsområden.

Antalet startbesked för småhus ska under en mätperiod av fem år (2022–2026) uppgå till ett genomsnittsvärde om minst 250 småhus per år

Helsingborg är en stad dit många människor vill flytta och vi behöver kunna erbjuda attraktiva boendemöjligheter som är anpassade efter de behov som finns i olika stadier i livet. Barnfamiljer som ofta efterfrågar småhus har haft svårt att hitta en bostad i staden, vilket har lett till att en del valt att flytta från Helsingborg. Utifrån demografiska förändringar är det sannolikt att efterfrågan på småhus kommer att öka över hela staden under de kommande åren. Fram till år 2026 väntas mellan 1 200–1 300 fler hushåll efterfråga ett småhus jämfört med 2021. Detta motsvarar ungefär en årlig efterfrågan på mellan 240–260 småhus. Vi prioriterar därför att det byggs fler småhus i Helsingborg. Det är även vår ambition att en tredjedel av målet ska bestå av fribyggartomter.

Kommunstyrelsen ansvarar också för stadens finansiella mål:

• Stadens resultat ska uppgå till minst två procent av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning i genomsnitt under mandatperioden (för 2026 är målet 220 mnkr, motsvarande två procent)
• Den höga soliditeten ska bibehållas och uppgå till minst 63 procent
• Självfinansieringsgraden av totala investeringar ska vara minst 75 procent

 

Antalet inskrivna elever vid Helsingborgs kulturskola ska öka

Helsingborgs kulturskola har tidigare haft en nedåtgående trend på sin räckvidd. Idag är 7,2 procent av den potentiella målgruppen, barn och unga i åldrarna 6-19 år, inskrivna i kulturskolan. Det motsvarar drygt 1 900 elever. Förklaringen till den tidigare nedgången kan spåras till pandemin och är inte unik för Helsingborg, men jämförelsetal i den nationella statistiken från Kulturskolerådet visar på en allvarlig utmaning.

Kulturskolan främjar förståelsen för olika kulturella uttryck och ger möjlighet att upptäcka nya världar och idéer. Att stå på scen, spela instrument eller skapa konst kan stärka självförtroendet och förmågan att uttrycka sina tankar och känslor. Konstnärligt utövande intensifierar inte bara den personliga och sociala utvecklingen utan även kunskapsutvecklingen. En prioritering av estetiska ämnen bidrar till lärandet även i övriga ämnen. Konstnärligt utövande väcker fantasi och föreställningsförmåga. Toleransen och empatin utvecklas och säkerheten i det sociala samspelet samtidigt som barnens självkännedom och autonomi stärks.

Att kunna erbjuda barn och unga möjligheter till skapande, möten och upplevelser av professionell konst och kultur är en kritisk kulturpolitisk uppgift där kulturskolan spelar en central roll.  Kulturnämnden ser det som en helt central uppgift att Helsingborgs kulturskola stärker förutsättningar, inte bara för en återhämtning och vända trenden till en ökning av elevtalen, utan också utveckla kapacitet att nå familjer och grupper av barn och unga som av tradition befunnit sig utanför erbjudandet av kulturskola.

Under 2023 har en analys och handlingsplan upprättats i syfte att under april 2024 kunna påbörja aktiviteter enligt plan. Plan och analys revideras fortlöpande. Målet för Helsingborgs kulturskola är att senast under våren 2026 ha 2000 inskrivna elever – utan att för den skull äventyra den framgångsrika öppna verksamheten.

Företagens bedömning av myndighetsutövning och service inom livsmedelskontroll och miljö- och hälsoskydd ska 2026 uppgå till ett nöjd-kund-index på minst 76 i SKR:s företagsklimatmätning Insikt

Ett bra företagsklimat är viktigt för en hållbar tillväxt och Helsingborgs långsiktiga konkurrenskraft. Nöjd-kund-index i servicemätningen visar vad företagare som varit i kontakt med miljönämnden anser om oss utifrån de områden som ingår i mätningen. Ett högt nöjd-kund-index kan signalera ett bra företagsklimat, vilket nämnden strävar efter.

Under åren 2019 till och med 2024 har miljö- och hälsoskyddstillsyn haft ett stabilt resultat på 69–70 i NKI-mätningen med undantag för 2023 då NKI-värdet ökade till 72. För livsmedelskontroll sjönk värdet i NKI-mätningen 2020, året då pandemin började, från 77 till 71. Värdet för livsmedelskontrollen sjönk även mellan 2022 och 2023 från 76 till 72, vilket var året då den årliga avgiften ersattes med efterhandsdebitering fullt ut.

Det är en tydlig skillnad i nöjdhet, både inom miljö- och hälsoskyddstillsyn och livsmedelskontroll, i de fall det har krävts åtgärder av företaget, jämfört med om inga åtgärder har krävts. De som inte har behövt vidta åtgärder har genomgående varit väsentligt mer nöjda. Nöjdheten för företag med krav på åtgärder är under perioden 2019–2024 mellan 62–71, medan nöjdheten för företag utan krav på åtgärder ligger mellan 75–80.

Miljönämndens mål om index 76 år 2026 är aggregerat för båda myndighetsområdena och ligger i samma nivå som stadens mål för NKI. Med anledning av att tidigare resultat visat att nöjdheten påverkas av om nämnden ställer krav på åtgärder av verksamheten kommer målnivån på 76 att kräva en analys av nuvarande arbetssätt. Detta för att komma fram till relevanta insatser som kan höja indexvärdet utan att undergräva nämndens trovärdighet och opartiskhet i myndighetsutövningen. Vi behöver även vidta åtgärder för att försöka öka svarsfrekvensen, som 2024 låg på 46 procent för miljö- och hälsoskyddstillsynen och 49 procent för livsmedelskontrollen.

Under 2026 deltar 50 procent fler högstadieelever (årskurs 7–9) i Miljöverkstadens programutbud

För att unga i framtiden ska göra klimat- och miljömässigt hållbara val behöver nämnden fortsätta öka deras kunskap om miljö- och klimatförändringar genom Miljöverkstadens undervisning.

Unga anser att klimat och miljö är den viktigaste samhällsfrågan när de måste välja en enda fråga, enligt Generationsrapporten 2024 från Ungdomsbarometern. Däremot har engagemanget minskat de senaste åren. Om de får välja flera viktiga samhällsfrågor har andelen som tycker att miljö och klimat är en av de viktigaste frågorna sjunkit från 48 procent år 2021 till 34 procent år 2024 – en minskning med 14 procentenheter.

Nämnden vill inför verksamhetsåret 2026 rikta ett särskilt fokus mot stadens elever i årskurs 7 till 9 i Miljöverkstadens undervisning. Åldersgruppen är viktig att nå för att motverka det minskade engagemanget hos unga för miljö och klimatfrågor. Nämnden har under tidigare år jobbat med att utveckla utbudet till denna grupp och vill nu satsa för att nå ut till ett större antal elever för att uppnå en större kunskapsbredd och medvetenhet inom området.

Miljöundervisningen utgår från skolans läroplan (LGR22) och upplägget på lektionen syftar till att få eleverna att nå målen i planen. Genom att fler unga går Miljöverkstadens utbildning får fler elever förståelse för vad som skapar klimatförändringarna och även inspiration till vad man kan bidra med själv i omställningen. Utbildningen ger även konkret kunskap om hur Helsingborg stad arbetar på lokal nivå för hållbar utveckling.

Under de senaste tre åren var det genomsnittliga antalet elever i årskurserna 7-9
1 030 elever per år. Nämnden vill under 2026 arbeta för en ökning på 50 procent, vilket motsvarar 515 elever.

2026 ska minst 76 procent av invånarna som tar del av socialnämndens insatser nå en ökad självständighet

Socialnämndens ska möjliggöra för invånare som behöver socialt stöd att bli självständiga i livet så att de kan ta en aktiv del i samhället. Målet bygger på en övertygelse om att människor kan och vill. Genom ett arbete tillsammans med invånaren och andra intressenter ska nämnden erbjuda insatser som leder till ökad självständighet. De invånare som fullföljer sin insats och som inte återkommer till nämnden inom 12 månader antas ha nått en ökad självständighet.

Elevers närvaro ska öka under mandatperioden. Målet för 2026 är att andelen med mer än 15 procent frånvaro, så kallad hög frånvaro, ska minska med 20 procent hos dem som tar del av nämndens insatser

Elevers närvaro i skolan är avgörande för att nå goda kunskapsresultat och hög måluppfyllelse, vilket är angelägna skyddsfaktorer mot utanförskap och arbetslöshet. Andelen elever med hög frånvaro, det vill säga en frånvaro över 15 procent, är hög i grundskolan. Därför är det viktigt att öka närvaron så att fler barn lyckas i skolan och därefter kan forma ett framtida självständigt och gott liv.

Målet att skolnärvaron ska öka är gemensamt med barn- och utbildningsnämnden.

 

 

Stadsbyggnadsförvaltningen ska främja möjligheterna till ökat byggande av småhus (villor, radhus, parhus). Som en del i detta ska förvaltningen prioritera planer och utbyggnad av områden som möjliggör ökat byggande av småhus. 2026 ska därmed detaljplaner innehållande minst 200 nya småhus antas/tillstyrkas i stadsbyggnadsnämnden

Stadsplanering ska säkra en utveckling där olika behov balanseras, kortsiktiga som långsiktiga. Vi behöver analysera och planera för att möta förändringar till följd av den demografiska utvecklingen, men även planera för attraktiva miljöer för invånare som kan balansera utvecklingen. Det kräver analyser kring vad det är för typ av bostäder vi skapar möjligheter för, vilka arbetsplatser vi arbetar för att få till, vilka behov vi ska möta upp och hur vi formar stadens strukturer.

Staden strategi under 2010-talet var att främst förtäta bebyggelsen för att möta den snabba befolkningsökningen som skedde. För att få ett snabbt byggande inledde staden samverkansavtal med byggaktörer med högt ställda mål om antalet lägenheter. I kombination med statliga investeringsstöd och lättnad i reglering för små lägenheter gav detta över tiden en obalans i bostadsbeståndet med ett stort antal mindre lägenheter där småhus planerades för i mindre omfattning. De senaste åren har det skett en förändring i en stor del av de demografiska och ekonomiska faktorerna som visar på behoven och därmed behövs en balanserad planering och utbyggnad. Därmed har fokus flyttats till att skapa förutsättningar för ett ökat antal småhus med möjlighet till att välja olika boendeformer med småhus och större lägenheter och därmed ökad möjlighet för barnfamiljer att etablera sig i kommunen.

Det demografiska behovet av småhus fram till 2030, baserat på stadens befolkningsprognos och nuvarande fördelning av bostadstyper, beräknas till ungefär 230 småhus om året. För de senaste 5 åren är genomsnittet 74 färdigställda småhus. Under åren 2022-2026 har kommunfullmäktige beslutat om målet att under en mätperiod av fem år uppgå till ett genomsnittsvärde om tillskapandet av minst 250 småhus per år.

Under de senaste åren har stadsbyggnadsnämnden beslutat om planuppdrag för småhus i flera av Helsingborgs stads mindre orter. Ett genomförande av dessa uppdrag under de kommande åren blir därmed viktigt för att fortsätta bygga en buffert och planberedskap med ett ökat fokus på bostadsbebyggelse i hela kommunen med inriktning mot småhus. Fokus på småhus fortsätter under 2026 för att bidra till fortsatt balans i bostadsbeståndet.

För att främja småhusbyggande samt bidra till kommunfullmäktiges mål finns ett behov av att stadsbyggnadsförvaltningen tar fram detaljplaner och främjar utveckling som stödjer detta. I nuläget finns planer i buffert med möjlighet till bebyggelse av cirka 274 småhus.

Företagens bedömning av stadsbyggnadsförvaltningens myndighetsutövning och service inom bygglov ska 2026 uppgå till ett nöjd-kund-index på minst 76 i SKR:s företagsklimatmätning Insikt

Undersökningen Insikt är en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning som SKR genomför varje år. Nöjd-kund-index visar vad företagare som varit i kontakt med stadens myndigheter anser om Helsingborg som stad att verka i. Ett högt nöjd-kund-index signalerar ett bra företagsklimat, vilket är en förutsättning för hållbar tillväxt och Helsingborgs långsiktiga konkurrenskraft.

Bygglov förbättrade sitt resultat i servicemätningen stadigt från 55 till 62 mellan åren 2016 och 2018 och låg på en stabil nivå på 72-73 mellan åren 2019 och 2021, men sjönk ner till 62 år 2022. Under 2023 tog bygglov ett krafttag för att vända resultatet och har sedan dess arbetat strategiskt och systematiskt för ett gott företagsklimat. Det har varit fokus på aktiviteter för ökad effektivitet, tillgänglighet, service och vägledning. Bygglov vill arbeta smart och vara lätta att nå och förstå. Resultatet för 2023 landade på 64, vilket var en viss uppgång från året innan. Under 2024 såg vi en positivt trend med ett preliminärt resultat på 70. Därmed förväntas vi landa på ungefär samma nivå som andra jämförbart stora städer, som i snitt för 2024 i nuläget har ett resultat på 71.

Målnivån på 76 är fortsatt utmanande, men bedöms vara möjlig att uppnå. Bygglovs arbete för ett gott företagsklimat är ett långsiktigt arbete där varje kontakt räknas. Vi har gjort förflyttningar, men ännu inte sett den fulla effekten av genomförda och planerade aktiviteter. Vi ser ett stort värde i att på bygglov fortsätta fokusera och arbeta aktivt för ett gott företagsklimat, med förhoppning om att vårt arbete framåt kommer få än större genomslagskraft i SKR:s företagsklimatmätning och framförallt för att skapa de bästa förutsättningarna för att driva företag i Helsingborgs stad.

Tre investeringsprojekt över 1 miljon ska, efter genomfört projekt, upplevas 2,0 enheter tryggare på en skala från 1-6

Omvärldsläge och oroligheter påverkar hur trygg och säker man känner sig i sin stad. Kommuner ska bidra till det brottsförebyggande arbetet och se till att det bedrivs effektivt utifrån ett kunskapsbaserat underlag. För stadsbyggnadsförvaltningen innebär det att fortsätta arbeta brett och bidra på såväl lång som kort sikt. Genom handlingsplan för trygghet i stadsmiljön 2024-2030 har vi utrymme att utveckla platser efter förutsättningar och behov. Aktuell forskning och beprövade metoder möjliggör för ett målinriktat, systematiskt och effektivt trygghetsarbete som är mätbart.

Tryggheten har ökat i Helsingborg enligt Polisens trygghetsmätning (2024), men den är fortsatt lägre än i de flesta andra större svenska städer. Förbättringen av problemindex 2024 beror främst på att färre helsingborgare uppfattar problem, färre avstår från att åka buss och tåg, färre störs av ungdomsgäng, samt att färre upplever skadegörelse och nedskräpning. Det finns flera faktorer som påverkar tryggheten och risken för att bli utsatt för brott, bland annat den byggda miljöns utformning. Utöver det är inkludering och samverkan nyckelfaktorer för att skapa en levande och trygg stad. Årligen genomför vi ett flertal trygghetsdialoger med olika målgrupper och vi deltar aktivt i ett antal platssamverkansprocesser.

Förvaltningen har, baserat på forskning, tagit fram en modell bestående av åtta faktorer som enligt forskning är viktiga för trygga och trevliga platser. Faktorerna grundas på, CPTED (Crime Prevention Through Environmental Design), andra generation, som utöver fysisk utformning har mer fokus på mjuka värden.

De åtta faktorerna kan användas både som underlag vid planering och utformning av en plats liksom vid uppföljning och utvärdering (mätning före och efter). Åtgärderna skapar förutsättningar för attraktiva, inkluderande och trygga platser och genom platsbedömning med de åtta faktorerna kan vi se på den förflyttning vi gör. Vi mäter på 3 platser där vi genomfört investeringsprojekt över 1 miljon kronor och dessa ska, efter genomfört projekt, upplevas 2 enheter tryggare på en 1-6 skala. Utöver det mäter vi även invånarnas upplevelse av respektive plats genom en digital enkät, både före och efter genomfört projekt. Vi redovisar både expertbedömningen och invånarnas upplevelse för att ge en samlad bild.

Hemvården ska ha ett hemtjänstindex som på alla delområden ligger över genomsnittet för samtliga kommuner

Hemtjänstindex ger en summering av hemtjänsten, i alla Sveriges kommuner. Hemtjänstindex väger samman alla relevanta befintliga mätningar från till exempel Socialstyrelsen, SKR, kvalitetsregister och all annan relevant fakta och statistik som belyser kvaliteten inom hemtjänsten. Hemtjänstindex är ett initiativ från SPF Seniorerna och genomförs med stöd från Allmänna arvsfonden. Hemtjänstindex bygger på evidensbaserad metod för att beräkna kvaliteten inom hemtjänsten. Beräkningarna utförs av det statliga forskningsinstitutet RISE.

Andelen kunder inom LSS som upplever att personalen pratar så att de förstår ska öka årligen

Att personer med funktionsnedsättning ges möjligheten att leva som andra är en viktig princip i vårt samhälle. I lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) framgår tydligt att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. I detta ingår principer som jämlikhet, valfrihet, delaktighet och personlig integritet. Även FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning utgår från allmänna principer om individuellt självbestämmande samt deltagande och inkludering i samhället.

För att möjliggöra detta är det viktigt att nämnden arbetar aktivt med att personer som omfattas av LSS ges förutsättningar för kommunikativt och kognitivt stöd i vardagen. Ett område som nämnden utifrån resultat i de nationella brukarundersökningarna ser behöver förbättras.

Andelen mobila trygghetslarm i ordinärt boende ska öka från 4 procent till 20 procent

Mobila trygghetslarm kan skapa trygghet för personer som känner sig otrygga eller begränsade i sin vardag. Tack vare det mobila trygghetslarmet kan den enskilde känna sig tryggare med att röra sig utanför hemmet och klara sig själv på ett helt annat sätt jämfört med ett analogt trygghetslarm.

Andelen digitalt inlämnade redovisningar ska 2026 uppgå till minst 50 procent

Granskning av års- och sluträkningar är den administrativt tyngsta delen av handläggningen. Digitalt inlämnade redovisningar är, i en majoritet av fallen, väsentligt enklare och snabbare att granska, blir mer korrekta, och är lättare för ställföreträdaren att hantera. Det är viktigt att verksamheten arbetar för att andelen digitalt inlämnade redovisningar ökar.

Öka antalet besök på Helsingborgs stadsteater, Helsingborgs symfoniorkester och konserthus, Sofiero slott och slottsträdgårdar respektive Helsingborg Arena med 10 procent 2026 jämfört med 2022.[1]

Självfinansieringsgraden ska uppgå till minst 43 procent 2026.[2]

_{[1] Målet innebär att antal besök på respektive verksamhet ska öka med minst 10 procent.}

_{[2] Självfinansieringsgraden beräknas som (totala intäkter-koncernbidrag)/total kostnadsomslutning exklusive extra koncernbidrag (1,9 mnkr 2026) för del av hyresökningen på Sofiero slott.}

Resultatet[1] inom Port operations ska uppgå till minst +25 mnkr 2026 jämfört med -14,3 mnkr 2022.

Nöjd-kund-index inom Port Operations ska 2026 uppgå till minst 77.

75 procent av Hamnens arbetsmaskiner ska vara elektrifierade 2026 jämfört med 30 procent 2022.

_{[1] Resultatet avser operationellt resultat, täckningsbidrag 5 (TB5).}

Andelen hyresgäster som är nöjda eller mycket nöjda med den upplevda tryggheten i bostadsområdena ska vara minst 70 procent 2026.

 

Möjliggöra lokal produktion av solel i både småskaliga och storskaliga anläggningar med målet att den totala produktionen ska utgöra minst 15 procent av Helsingborgs elanvändning 2026.^[1]

Antalet publika laddplatser[2] som Öresundskraft tillhandahåller för personbilar inom Helsingborgs kommun ska motsvara minst 7 MW installerad laddeffekt[3] till år 2026.

Antalet publika laddstationer för tunga fordon (lastbilar) som Öresundskraft tillhandahåller ska vara minst 6 stycken år 2026.

Volymen nyanslutningar av fjärrvärme ska uppgå till minst 30 GWh under perioden 2023 till 2026.

Förmåga att 2026 distribuera el motsvarande totalt 500 MW utan utökat regionnätsabonnemang.

_{[1] Målet är kopplat till klimat- och energiplanen där ambitionen är att öka lokal produktion av solel.}

_{[2] En laddstation är en anläggning som innehåller en eller flera laddplatser.}

_{[3] AFIR (Alternative Fuel Infrstructure Regulation) är ett EU krav som började gälla i april 2024. AFIR är ett regelverk som reglerar utbyggnaden av laddinfrastruktur i EU och höjer ambitionen för elektrifiering och laddinfrastruktur i unionen.}